fredag 14 augusti 2009

"med gränser dragna av dom som bestämmer
fjättrad i bödlarnas hyckleri
vem har makten att hålla dig fast
hur vill du leva ditt liv
slå dig fri"
M:40 - Väggarna omkring dig.



Hej.
Ville först och främst säga att jag och Nellie, i måndags faktiskt firade 3 månader
tillsammans.
Det var underbart.
Har varit hos henne i.. ... ja.. sen i söndags
och kom hem nu, halv 11 igår (fredag)
Är ju lördag nu, tekniskt sett.
Hon kommer idag, men åker hem igen på kvällen eftersom hon r hos sin pappa.
Kommer kännas konstigt att sova utan henne nu.
Kommer kännas ännu konstigare, nu när skolan börjar igen och jag inte kommer trffa
henne lika ofta
Det suger..
aja..
vi har inte gjort så jättemycket nu när jag har varit hos henne.
I torsdags (tror jag det var) så var vi hos hennes kusiner, och åt tårta och sånt
trevligt. (y)
massa släktingar var där.
det var lite läskigt, men det gick an iallafall.


och idag, fredag, så vaknade vi kvart över 9 och så...
japp.
ehm.. aa..
åh..
natten till torsdag..
jag var seriöst..
jag vet inte. jag var livrädd.
jag hade ingen kontroll över mig själv, alls.
över huvudtaget.
jag grät, och grät, jag grät tillochmed när jag hade vaknat.
jag kommer minnas den där natten, likaväl som du kommer minnas mitt ansikte.
jag kan verkligen relatera till "Paralyserad av skräck", från Innanför Muren - M:40.
Seriöst.
har aldrig någonsin känt mig så, .. rädd..
jag skakade, frös fastän jag var varm som en jävla skorsten.
jag känner mig så jävla.. skyldig.. till allt.
fastän jag vet att det var nellies utbrott som fick mig att bli panikslagen.
men hade jag inte gjort fel från första början hade det inte hänt.


annars har vi väl..
legat i sängen, en hel del. passat elsie, varit ute och gungat med henne, blåsit
massor av såpbubblor. och för övrigt så stör jag mig jääävligt mycket på att man
hela tiden måste byta rad manuellt istället för att den gör det själv på den här
sidan just nu. vet inte varför, min dator är ganska så fett med gay, så.
aja..
jag ligger i soffan, är trött.
ska nog sova.. kommer somna direkt, känns det som, för jag är så grymt jävla trött
men ändå så kommer jag inte somna förren jättelänge, eftersom det kommer kännas tomt
och kallt utan att somna i Nellies famn.
Det är den underbaraste känslan jag vet.
Jag.. aa.. alldeles jättevarm, är du. oftast.
och så somnar man helt ihoptrasslade med ben korsade tvärs över varandra och armarna
omkring en
huvudet tätt intill varandra, näsa mot näsa, panna mot panna - läppar mot läppar.
att få känna din andedräkt emot mitt ansikte, precis innan man somnar, är helt
underbart.
och att få vakna, av dina kyssar. det är .. åh, helt obeskrivligt.
finns absolut ingenting jag vill, varje dag, mer än att få vakna upp i din famn,
när du kysser mina läppar lätt, och ger mig en lång, värmande kram
eftersom jag oftast fryser när jag vaknar.
eller så lägger du dig ovanpå mig och bara..
ligger där. och kysser mig.
värmer mig, med din nakna kropp emot min, lika naken som du.
hela du är helt perfekt.
helt underbart, perfekt.
det finns verkligen ingenting alls jag skulle vilja ändra på dig.
Du är verkligen helt, ofattbart, underbart perfekt.
Jag vill inte ha någon annan än dig. För du är den underbaraste människa jag någonsin
träffat.
Och det finns ingen annan som är så underbar som du är.
Du är mitt liv.
Jag sa till dig i onsdags natt.

"Hade det varit så, så hade jag allvarligt talat slagit mitt huvud allt vad jag orkar
rätt ner i ditt golv."
Jag vägrar existera utan din kärlek. Utan dig i mitt liv.
Du är lågan, som tänder ljuset för att lysa upp det becksvarta, iskalla rummet inom
mig.
Utan syre dör lågan, och utan lågan dör ljuset.
Utan ljuset, förblir rummet mörkt och tillslut glöms bort.
Det försvinner.
Du är verkligen allt för mig. Du skulle bara veta.
Och när jag fick för mig allt det där den natten, så ville jag inte tro att det
var så.
Men innerst inne vet jag att du älskar mig, över allt annat och att du aldrig
någonsin skulle göra så mot mig.
Speciellt i ett sådant tillstånd jag var i vid det laget - då jag grät så mycket
att jag inte kunde få fram något mer än små ylningar till ord
då jag inte kunde andas på egen hand,
då jag skakade så mycket att jag inte kunde göra något annat än att just skaka, och
stirra rätt in i mörkret, sätta tänderna i armen och slita omkring med dom tills jag
gjorde en grop i min muskel som fortfarande gör ont
då jag var så livrädd och uppriven att jag inte ens kunde prata.

Tack för ett helt underbart lov.
Jag hade inte kunnat tänka mig att spendera det på något annat sätt
Eller med någon annan än med dig.

jag älskar dig, Nellie Luth.
- din Markus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar